Midsommarfirande i spöregn

Midsommar igår, började fixa i ordning allt innan Sophia, Lotten och Linda kom. Fixade Sophias hår sen ringde Fredrik och sa att han var ute vid kullen nu, när kommer ni undrade han. Stakarn, han och hans kusin hade gått ut dit ensam och trode att det öppnade sex, så dom fick gå tillbaka igen. Sen kom Jonas, Waleed och Christine vid sex med skjus som skulle köra oss till högsjö. Fick vänta ett tag på Petra som sölade, ^^ När hon kom åkte vi och hämtade upp erik oxå innan vi åkte till Högsjö. Kom hem till matilda Skoog där det var massa folk, fullt hus. Vi försökte hålla oss ute för det var så fullt inomhus och snart var det fullt runt vårat bord. Sen tog vi oss alla mot kullen, 6 kilometer och så klart när vi började gå så började det regna, yes. Skönt, Jag och petra trängdes under ett paraply och spelade musik och gick och sjöng. Sofias mamma åkte fram och tillbaka flera gånger och efter ett tag fattade vi att hon körde folk till kullen. Så vi fick henne att stanna så körde hon oss ut till kullen, skönt att slippa gå. Kom ut och träffade en massa roligt folk, stod utanför ett tag innan vi gick in. Dansade i flera timmar med alla, as roligt. Bästa midsommar hitills skulle jag tro. När det stängde samlade vi ihop oss för att fördela oss på de tre bilarna som skulle hämta oss. Vi kom hem vid tre ungeför och vi var jätte trötta. Jag, Linda och Lotten åkte hem till mig för att sova, pratade lite och sen somnade vi alla tre samtidigt.
Och nu sitter man här och Linda och Lotten har åkt, ikväll ska jag träffa Petra eller till kullen igen, får se vad jag orkar med.

I sommar kommer jag vara borta nästan samanlagt en månad utan min familj, kommer jag klara det? Längsta jag varit borta är nog en vecka ifrån dom, min underbara familj ^^ Och alla vänner här hemma för den delen, får ont i magen när jag tänker på det.

Saknar Vidåker, kommer kanske aldrig mer träffa alla som gick i nian med oss. Känns jätte tomt, känner mig ensam hela tiden, sepciellt efter Lyttersta när nästan alla var där. Känner mig helt tom, usch uch! Ska man överleva tiden efter Vidåker?

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback